Vi skulle alla checka ut samma dag, jag, Aubrey och Lester. Aubrey stack tidigt eftersom hon skulle med tåget till Schweiz klockan tio. Jag och Lester hade avfärd ett antal timmar senare, så vi åt frukost tillsammans och packade ihop våra saker. För mig var det samma procedur som många gånger förut. Vika alla kläder lite halvsnyggt, se till så att all elektronik kommer med och för guds skull, glöm inte alla badrumsartiklar inne i badrummet... igen. För Lester ser det annorlunda ut.
Han möttes av två stora problem under sin packning inför resan till London.
1. Hans stora väskas blixlås var kasserade och obrukbara, vilket betydde att jag fick hjälpa honom att få ut den ur rummet innan utcheckning, så att vi skulle hinna inhandla en ny.
2. Eftersom vi precis varit i Amsterdam så använde sig Lester av utrycket "When your in Rome..." och tog med sig mottot hela vägen till killen som kände killen som kände Lester. Med sig tillbaka kom han med tunga droger värda runt hundra euro. Han förklarade för mig under tiden han stod och fipplade med en ihoprullad kondom att han inte ville lämna något kvar i Amsterdam, därför behövde han tips om hur man bäst smugglade crystal meth över den brittiska gränsen. Inte mitt specialområde förklarade jag för honom och föreslog att han skulle strunta i hela företaget. Då han vägrade så tyckte jag han kunde äta upp kondomen. Det var dock för riskfyllt, eftersom man tydligen blir väldigt lustig om kondomen spricker och du får i dig tre gram på momangen. Jag kan bara tänka mig att flygvärdinorna skulle få lite konstiga vibbar om så var fallet.
Det slutade i vilket fall med att påsen åkte ner i en shampooflaska, emot mina invändningar.
På vägen till Paris insåg jag vilken ovan situation jag nyss varit i.
Pratade med min mor idag och hon kommenterade på den obehagliga dröm jag haft. Jag frågade vilken hon menade. Efter min förra resa till Berlin i början av sommaren har jag börjat inse till vilken bisarr nivå mina drömmar kan komma upp i och jag har därför börjat skriva ner de mest sammanhängande.Jag känner att jag minns drömmarna i större utsträckning medan jag reser och tror att detta beror på att de ofta tar mig tillbaka till bekanta platser som jag saknar under långa perioder hemifrån. På så sätt har de större effekt och när jag väl vaknar, har jag möjlighet att hänga kvar längre än vanligt. Antingen det eller så beror det på ölen som konsumeras i långt större utrsträckning än om jag vore hemma. Påverkan försvinner inte bara för att jag somnar.
Nu är jag i Paris, kulturens huvudstad, men har inte lämnat huset ännu efter tre nätter. Jag har inget intresse av att se den lilla förorten där vi bor, då den har varit mitt andra hem de 8 senaste åren, eller att åka in till stora Paris för att där vandra gatorna och se väggarna jag sett tusen gånger förut. Kanske om jag börjat resan här, men nu njuter jag av att ha familj runt mig för en stund och när dom är upptagna, så njuter jag av avsnitt ur Jersey Shore, The Simpsons, The Big Bang Theory, Family Guy och pappas nya uppkopling till Canal +.
Sist men inte minst så försökte jag jobba på min "rap", uttråkad som jag var, på tåget från Amsterdam och spottade ut ett flertal rhymes. Denna handlar om min snålhet:
I've been stacking my money, piling my gold
Don't spend it on jack, watch my wallet explode
My mom, my bro, my friends, my boss
Everybody be like, can you lend some for us?
Det har alltid behävts en uppföljare till denna, tre år gamla melodi: http://www.myspace.com/majorstreet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar