Vi lamnade Koh Lanta for oppna vidder som tog as raka vagen in i den lite val somniga staden Hat Yai. Enligt universiella handboken for resetips, Lonely Planet, sa var staden nagot av en kokande kittel av mangkultur och fest, speciellt under det kinesiska nyaret.
"Oj, vilken tur vi har!", gottade vi oss med, vi hade ju trots allt dykt upp pa samma dag som nyaret satte igang. Hur kan vi vara sa lyckligt lottade och vad har vi gjort for att fortjana sadant flyt?
Mja... staden, vars basta hostel (som INTE drivs av prostituerade) ar lika redo for gaster som for halsoinspektorer, ar Thailands fjarde storsta (tank Kalmar, fast mitt i landet och i gra betong) och har inte mycket att erbjuda utover mobilaplikationer och harsallonger.
Fast vi har ju nyaret? Drakar, parader och fyrverkerier? Champange?
Nej, det blir ju sallan som man trott. Vi, pirriga som sma barn pa julafton, dom..? Ja, dom har vall inte samma uppfattning om hur nyaret ska ga till, for detta var resans stora famiily event.
Forst tog vi en tripp till templet, dar kineserna bad, brande meddelanden till gudarna och sedan bad med rokelser i handen. Vad detta betyder rent kulturellt vet jag inte, men manga fragor kom upp, alla klingade mer eller mindre likt "varfor gor dom pa detta viset?".
Sedan var det vidare till marknaden, vi var dar mycket tidigt och kunde inte se om de startade eller plockade ner. Nagra timmar senare kom vi tillbaka och upptackte den omtalade nattmarknaden i Hat Yai. Billigt, billigt, men ack sa mycket skrap.
Vi begav oss vidare till platesen med stort P, dar det utlovats dans, mat och dryck. Mangder av stand motte oss pa garden till den thai-kinesiska skolan och bussar lastade med "The Thainees" (aka Tinies (smattingar)) korde fram och slappte av sina laster. I huvudrollen stod en stor scen som presenterade en kort koncert, politiska tal, dans och det stora dragplastret for kvallen, Miss Chinese Hat Yai, med forra arets vinnare som konferencier. Da och da sprang ett par sma drakar forbi + plus en bjasse till skapelse med bla lampor lysande i morkret.
I bakrunden hordes tung bas fran en mindre scen, som enligt Chris omringats av hundratals Thaiflickor, gratandes och skrikandes. Efter att sangarens mick gatt sonder blev mer eller mindre enbart gratande.
Mitt under allt ihopa, da klockan slatt runt 10, sa skots det ett gang fyrverkerier i regnbagens alla farger och efter det sa hade inte thai-kineserna sa mycket mer att erbjuda oss eruopeer.
Efter att ha tagit en skrackblandad titt pa kinesisk teater och ett par bloss i vattenpipan, sa fick noja oss och ta oss hem. Med annu en erfarenhet i baggaget och en besvikelse i bakhuvudet fanns det inte nagon storre tvekan om att det var ar dags att lamna Hat Yai.
Darfor sitter jag nu pa ett lokalt Internet cafe och dodar tid, i vantan pa nattbussen som ska ta oss till Kuala Lumpur. Dar vantas nya aventyr och ett sorgligt farval av Chris, den sista tysken pa var resa. Han har varit ute i snart 14 manader och ser inte sa varst fram emot snokladda Kiel. Jag yrkar alla att ta en titt pa den lojligt invecklade resan han gjort pa http://mymapblog.com/lothar-10
Se till att klicka er in pa australien for en overblick av alla kinglar och krokar.
Off we go!
vad bitter du eeee
SvaraRadera